Gåxsjöboken

ur Walter Bybergs uppteckningar
Meddelare Pål Olof Pålsson. f 1879. Norra delen av byn.

I Gåxsjö har det funnits ett flertal storhässjor. Dessa användes för att torka spannmålsväxterna före tröskning. Det har förekommit olika många ”len” eller länkar beroende dels på typen och dels på behovet. De äldsta storhässjorna hade ca. 7 tums täljda stolpar med en ca. I dm fyrkantig urtäljning för roorna och varje led skulle ha en höjd av 21 roor. En typ av mindre storhässjor fanns även. Där borrade man in pinnar i stolparna för att lägga roorna på. Den typen kallades för finnhässjor och modellen för dem kom från Alanäs eller Tåsjöhållet. Dessa hade även färre roantal i varje länk. Nu svarar jag endast för hässjorna norr om kyrkan. Norrgården och Bränngården hade var sina finnhässjor, vilka togs bort omkring 1910. Min gård Hurtiggården hade en riktig storhässja med 4 led och med 21 roots höjd. Även den logs bort omkring 1910. På Västgården, dåvarande kyrkvärden Erik Olof Erikssons gård, stod en riktig storhässja med 5 länkars längd och 21 roors höjd. Den hässjan fick stå kvar längst inom byn. Den revs ej förrän 1936.

———–

Meddelare Sven Paul Persson, f 1898. Södra delen av byn.

På Erik Perssons gård eller gamla Lassegården, fanns en storhässja med 3 länkars längd och 21 roors höjd. Oppgården hade en storhässja med 4 länkars längd och 21 roors höjd. På min gård fanns en storhässja med 2 länkars längd och 21 roors höjd. Den revs 1911. En dagsverkstorpare under gamla Lassegården, kallad ”Vigfors-Hemming” hade en storhässja med 2 länkar och 21 roors höjd. På Ol-Annersagården i Brattåsen fanns en storhässja med 3 länkars längd och 21 roors höjd. Den togs bort omkring 1920. Alla de övriga storhässjorna revs omkring 1910.