Artikel från Gåxsjöboken

Under senare delen av 1800-talet började krav att resas i Gåxsjö med omnejd på att väg borde byggas till Hammerdal. Fram till dess hade transporterna skett huvudsakligen via vattendragen. Under vår och höst när isarna varken bar eller brast var man dock tvungen att försöka ta sig fram landvägen. Dessa tidigaste transportleder hade närmast karaktären av stigar och kärrvägar. År 1875 beslöt Gåxsjö byamän att gå till kommunalstämman med en begäran om utredning av vägbygge till Gåxsjö. En kommitté valdes av kommunalstämman. När kommittén sedermera lade fram sitt förslag om vägbyggnationer inom Hammerdals kommun så förordnades dels en upprustning av gamla landsvägen Östersund-Strömsund och dels en nybyggnad av väg från Hammerdal via byarna Sikås samt Gåxsjö och Kakuåsen mot Föllinge. De ställdes dock villkor om att Sikås skulle bidra med 8000 kronor samt Gåxsjö och Kakuåsen med samma belopp. Detta accepterades inte av alla byamän i de olika byarna och någon väg byggdes inte. När vägfrågan tycktes så omöjlig att lösa aktualiserades frågan om att bygga egen kyrka vilket beskrivs på annan plats i denna bok.

Konungens befallningshavare i Jämtlands län (landshövdingen) tillsatte 1876 en grupp som skulle utreda vägfrågorna i norra Jämtland. I landskansliets utslag daterat 11 mars 1901 kan man följa turerna omkring de vägbyggnadsfrågor som berörde Gåxsjö med omnejd:

”Konungens befallningshafvandes i Jemtlands län utslag på ansökning af Erik Hansson i Ottsjö jemte sexton andre Ottsjö, Kakuåsens och Gåxsjö byamän, att sedan dåvarande Löjtnanten numera Kaptenen vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren Wilhelm Prinzencreutz efter förordnande av Konungens befallningshafvande år 1889 upprättat planer för anläggning af ny väg dels från Gåxsjö kyrka öfver Sikås by till Hammerdals kyrkoplats och dels från Löfsjön i Föllinge socken till Gåxsjö kapell, samt Konungens befallningshafvande genom utslag den 23 september 1896 på derom gjord ansökning ålagt samtlige väghållningsskyldige hvilka med arbete eller peningar deltage i väghållningen i Hammerdals Tingslags väghållningsdistrikt, att anlägga vägen mellan Gåxsjö och Hammerdals socknar. Konungens Befall-ningshafvare måtte då vägen från Löfsjön till Gåxsjö vore af enahanda betydelse för den allmänna samfärdseln som vägen mellan Gåxsjö och Hammerdal hvilken sistnämnda till stor del skulle förlora sin betydelse, derest den ej skulle fortsättas till Löfsjön, ålägga Lits Tingslags och Hammerdals Tingslags väghållningsdistrikt att i hvad på dem ankomme ofördröjligen bygga väg från Löfsjön till Gåxsjö i enlighet med den av Kaptenen Prinzencreutz upprättade planen; uti hvilket mål af handlingarna inhemtats:

att enligt ofvanberörda af Kaptenen Prinzencreutz den 13 mars 1889 afgifna förslag till väg af fyra meters bredd och med brantaste lutning af 50 % längden utgör 22 010 meter, deraf inom Föllingens socken 9 710 meter och inom Gåxsjö kapellförsamling som från och med 1893 afskilts från Hammerdals socken och bildat egen kommun 12 300 meter och anläggningskostnaden beräknats till 14.900 kronor inom Föllingen sockens och till 37.300 kronor inom Gåxsjö sockens område;

att uti sitt i ärendet afgifna utlåtande Kaptenen Prinzencreutz anför bland annat: att ifrågavarande väganläggning afsåge dels alt bereda förbindelse mellan å ena sidan den ansenliga Ottsjö by och väggen mellan Laxsjö och Föllinge kyrkoplats och åt den andra mellan Kakuåsens by och Gåxsjö kapell samt derifrån till moderkyrkan vid Hammerdal dels och att tillsammans med föreslagna väganläggningen Gåxsjö – Hammerdal bilda en förbindelseväg emellan vägarne från Lit till Föllinge, Laxsjö och Hotagen och från Lit till Hammerdal och Ström hvarigenom en förkortning af afståndet till Hammerdal för resande från Löfsjön af omkring 74 kilometer och från Föllinge af omkring 51 kilometer skulle uppstå att visserligen ingen afsevärd varutransport utöfver den för byarnas förseende med egan behof af förnödenheter syntes kunna påräknas, enär produkterna, som afsattes. vore desamma i respektive socknar, och följaktligen intet betydligare varuutbyte mellan dem torde ifrågakomma hvaremot en ganska liflig persontrafik redan egde rum och tvifvelsutan skulle väsentligen ökas, för så vida en året om lätt trafikabel kommunikationsled komme till stånd: att då åstadkommandet af tidsenlig vägförbindelse mellan Gåxsjö kapell och Hammerdals kyrka syntes vara endast en tidsfråga. och från Ottsjö by till Löfsjön redan funnes fullt trafikabel väg utförd i hufvudsaklig överensstämmelse med af Majoren E. A. F. Norbeck verkställd undersökning, för den ifrågakomna transitovägens bringande till stånd skulle återstå nybyggnad af endast 16 kilometer väg mellan Ottsjö by och Gåxsjö kapell hvartill komme vidtagande af de jemförelsevis obetydliga åtgärder som erfordrades för bringandet af vägsträckan Ottsjön-Löfsjön i afsyningsbart skick: att från Löfsjön till Ottsjön den föreslagna väglinien i allt hufvudsakligt följde den brutna vägen, hvara endast några smärre rätningar af allt för skarpa kurvor föreslagits; att från Ottsjön linien i hufvudriktning ginge rakt på Kakuåsens by, att för att ändamålsenligt beröra den¬na och undvika vägens förläggande i de mera sanka markerna söder om byn en krökning i plan samt en stigning i profil midi för byn varit nödvändiga hvarigenom väglinien dock icke tillskyndats någon olägenhet ur trafiksynpunkt; all från östra ändan af Kakuåsens by linien till större delen följde en sedermera utefter Gåxsjöns strand löpande mestadels bredhuggen och dikad, af intressenterna uppstakad väglinie fram till Gåxsjö by der Gåxsjönoret öfverginges med en bro om tre stycken 10 meters sparr af enklare träkonstruktion från hvilken bro linien fortsattes genom byns inegor tills den 350 meter sydost om kapellet anknöte sig till den från  Hammerdals kyrkplats kommande väglinien: samt att terrängförhållandena kunde betecknas såsom ovanligt gynnsamma;

att i anledning af nu förevarande ansökning Konungens Befallningshafvande låtit de väghållnings-skyldige i Lits tingslags och Hammerdals tingslags väghållningsdistrikt höras vid sammanträdet inför vederbörande häradsrätter vid hvilka närvarit å kommunalstämmor utsedda ombud från alla socknar i distrikten:

att vid sammanträdet inför Lits tingslags häradsrätt den 7 februari 1898 ombuden för Lits, Kyrkås, Häggenås, Laxsjö och Hotagens socknar under anförande att den föreslagna vägen väl kunde vara till gagn för de orter som deraf närmast berördes men ej vore af den betydelse för den allmänna samfärdslen att den borde byggas på väghållningsdistriktets bekostnad, att förslag komme att väckas om väganläggning från Gåxsjö kyrka till Häggenås kyrka hvarigenom lämpligaste utfartsväg beredes Gåxsjö socken samt alt väghållningsdistriktet vore hårdt betungdt med vägbyggnadsföretag, hemställt, att med nu ifrågavarande väganläggning måtte få anstå hvaremot ombudet för Föllinge socken under åberopande deraf, att vägen komme att utgöra en viktig förbindelseled mellan två lifligt trafikerade hufvudvägar och att häradsrätten år 1889 uti då i samma ärende afgifvet utlåtande tillstyrkt byggande, yrkat, att väghållnings-distriktet måtte åläggas att bygga densamma;

att vid sammanträdet inför Hammerdals tingslags häradsrätt den 12 Maj 1898 ombuden för tingslagets samtliga socknar hemställt att med ifrågavarande väganläggning måtte få anstå, till dess beslutade vägbyggnaden mellan Hammerdals färjesund och Häggenås sockengräns

samt mellan Hammerdals och Gåxsjö kyrka blivit fullbordade och utgifterna derför betäckta. hvarjemte ombuden för Hammerdals och Gåxsjö socknar yrkat, att derefter vägen Gåxsjö-Löfsjön måtte framför andra vägar inom tingslaget komma till utförande under förutsättning att statsbidrag derlill erhölls;

att uti i ärendet afgifna utlåtanden yttrats af Lits tingslags häradsrätt den 9 februari 1898: att häradsrätten väl funne den föreslagna vägen Löfsjön-Föllinge sockengräns såsom jemte vägsträckan Föllinge sockengräns-Gåxsjö utgörande fortsättning af den redan beslutade vägen Hammerdal-Gåxsjö vara för den allmänna samfärdseln af den vigt att den borde byggas på väghållningsdistriktets bekostnad: men enär distriktet fördel dåvarande vore hårdt betungdt af andra redan beslutade vägbyggnadsföretag: alltså och då det tillika enligt hvad upplyst blifvit komme att väckas fråga om byggande af väg ej mindre för Ström till Laxsjö, derigenom från  Ströms socken skulle beredas lämplig utfartsväg till Krokoms jern-vägsstation. än äfven från Gåxsjö öfver Munkflohögen till Häggenås, genom hvilken väganläggning Gåxsjö socken skulle erhålla förmånlig utfartsväg till Östersund, samt berörda begge vägbyggnader syn-tes vara för samfärdseln af den större vigt, att de borde företagas framför den föreslagna väg¬byggnaden Löfsjön-Föllinge sockengräns, ville häradsrätten tillstyrka att med ifrågavarande väganläggning matte få anstå tills vidare hvarjemte häradsrätten beträffande den föreslagna riktningen för väggen ej funnit skäl till någon anmärkning; och af Hammerdals tingslags häradsrätt den 12 Maj 1898 att häradsrätten beslu-tit att på de af ombuden åberopade skäl tillstyrka att ifrågavarande ansökning för det dåvarande icke måtte till Konungens befallningshafvandes vidare åtgärd föranleda;

samt all med anledning deraf att prisen för så väl arbete som materialier stigit i sådan grad att den ifrågavarande väganläggningen ej vidare skulle kunna utföras förden år 1889 beräknade kostnaden Kap-tenen Prinzercreutz på framställning af Anders Svensson i Ottsjö med flere efter Konungens Befallningshafvandes förordnande den 15 November 1898 upprättat nytt kostnadsförslag slutande a ett belopp af 71.400 kronor för hela väganläggningen deraf för delen inom Lits tingslags väghållningsdistrikt 20.400 kronor och inom Hammerdals tingslags väghållningsdistrikt 51.000 kronor.

Gifvet i Östersund å Landskansliet den 11 mars 1901.

Från Östersund finnes landsväg öfver Kläppe i Kyrkås socken och Indalselfven till Söre i Lits socken, der densamma utgrenar sig dels norrut till Föllingen och Laxsjö socknar och dels i nordostlig riktning till Hammerdals och Ströms socknar med fortsättning till Westernorrlands län.

Vidare leder från Krokoms jernvägsstation å mellanriksbanan genom Jemtland allmän väg genom Näskotts, Aspås och Offerdals socknar till Holmsjön i Föllinge socken der en gren löper österut till Föllinge kyrkoplats och en norrut till Skärvången i sistnämnda socken derifån väg är under anläggning med bidrag af statsmedel till Hotagens sockens kyrka och delvis redan fullbordad; och är arbetsplan redan upprättad för denna vägs fortsättning till Sörli sock¬en i Norge.

Mellan de hufuvdvägar som sålunda förmedla samfärdseln mellan norra Jemtland och länets centrala delar finnes ingen förbindelse norr om Söre.

En sådan förbindelse kommer efter fullbordandet af den väg som med bidrag af statsmedel är under anläggning från Hammerdals kyrka till Gåxsjö kyrka, den nu ifrågavarande vägen från Löfsjön i Föllinge socken till Gåxsjö kyrka all blifva. Denna väg måste således anses vara af den betydelse för den allmänna samfärdseln all densamma bör byggas och underhållas såsom allmän väg, äfven om såsom vid frågans behandling af Lits tingslags häradsrätt framhållits, en tillämnad väg från  Ström till Laxsjö skulle komma till stånd.

Den af de väghållningsskyldige och häradsrätterna åberopade omständighet, att såväl Lits som Hammerdals tingslags väghållningsdistrikt äro hårdt betungade af vägbyggnadsföretag Finner Konungens Befallningshafvande med hänsyn till de fördelar för den allmänna samfärdseln som skulle vinnas genom den ifrågavarande vägen, ej böra utgöra hinder för dess anläggning, då anläggningen af landsvägen från Högbron i Häggenås socken till Hammerdals färjesund numera är fullbordad och under förutsättning att statsbidrag erhålles till två tredjedelar af den uti Kaptenen Prinzercreutz den 15 November 1898 upprättade kostnadsförslag beräknade anläggningskostnaden deraf skulle belöpa på Lits tingslags väghållningsdistrikt som är det mest betungade, allenast 6.800 kronor och på Hammerdals 17.000 kronor.

Hvad af Lits tinglags häradsrätt och af väghållningsskyldige derstädes anförts derom, att förslag komme att framställas om anläggning af väg från Gåxsjö till Häggenås kyrka, finner Konungens Befallningshafvande ej inverka på nu förevarande fråga, då nämnda väg ej skulle tjena samma uppgift som vägen Gåxsjö-Löfsjön, att nämligen utgöra förbindelseväg mellan de båda hufvudvägarna i norra Jemtland och fråga om dess byggande på väghållningsdistriktens bekostnad i allt fall ej ens är framställd.

Konungens Befallningshafvande finner alltså med stöd af I. 2. 3 och 4 § § Lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891 skäligt ålägga Lits tingslags väghållningsdistrikt och Hammerdals tingslags väghållningsdistrikt att, derest vanligt bidrag af statsmedel kan erhållas hvari inom dess område anlägga den ifrågakomna vägen från Löfsjön å vägen mellan Föllinge och Laxsjö socknars kyrkor till Gåxsjö sockens kyrka med den af Kaptenen Prinzencreutz upprättade plan samt att, sedan vägen blifvit fullbordad och till allmänt begagnande upplåten under-hålla densamma såsom allmän väg af bygdevägs natur men till den i arbetsplanen bestämda bredd af fyra meter.

Den som med detta utslag icke åtnöjes eger att deruti hos Kungl. Majts och Rikets Kammarkollegium söka ändring genom besvär, hvilka böra af klaganden och om han ej sjelf kan skrifva af författaren med utsättande af namn, syssla, boningsort undertecknas samt till Kungl. Kollegium ingivas eller i betaldt bref insändas sist före klockan tolf å fyratiofemte dagen efter delfåendet häraf, samma dag oräknad dock att menighet som klagar eger tillgodonjuta femton dagars längre besvärstid, äfvensom att om besvärstiden tilländagår på helgedag inlemnandet må ske näst derpå följande söcknedag före klockan tolf; börande besvären derest de ej äro af klaganden egenhändigt underskrifna åtföljas av behörig fullmakt.

Försummas något af hvad sålunda är vordet föreskrifvet, förlorar klaganden sin talan emot utslaget, hvilket förty kommer att emot honom vinna laga kraft.”

Av utslaget kan man alltså se att beslut om att bygga vägen mellan Gåxsjö och Hammerdal fattats före 1901. Utslaget avser vägsträckan Löfsjön-Gåxsjö och orsaken till vägbygget är att man därigenom får en viktig förbindelselänk för samfärdsel i öst-västlig riktning i norra Jämtland. Är 1901 byggdes vägen mellan Gåxsjö och Hammerdal medan etappen Gåxsjö- Kakuåsen-Ottsjön byggdes 1905.

Historien upprepar sig emellertid. Till följd av ökad trafikintensitet och kanske också brist på underhåll kom så småningom vägsträckan Hammerdal-Löfsjön på nytt att bli föremål för diskussion angående nybyggnad.

 En starkt bidragande orsak till vägsträckans försämrade vägstandard var den stora mängden virkestransporter som från och med 1970-talet skedde till virkesterminalen i Sikås samt till Sikås Trä AB. Även den här gången tog det cirka 25 år från det att önskemålen om vägbygge började framställas och till att resultat nåddes. Likaså fanns det denna gång olika åsikter från myndighetshåll om hur prioritering av vägarna skulle göras. Från Krokoms kommuns sida förordades att vägen Från Föllinge över Ottsjön till Hammerdal skulle förbättras och även denna gång var vägsträckan Löfsjön- Ottsjön först att byggas om och beläggas. Från Strömsunds kommuns sida förordades istället att vägen från Hammerdal över Raftsjöhöjden till Föllinge skulle förbättras. En arbetsgrupp med en representant från Ottsjön, Kakuåsen, Gåxsjö och Sikås bildades 1989 för att bearbeta myndigheterna. Till gruppen knöts också en representant för Sikås Trä AB. Gruppens, och även många andras lobbyverksamhet, gav så småningom frukt och ombyggnationen av vägsträckan Gåxsjö-Sikås kunde påbörjas 1993. Samma år. den 1 september firades den nya vägen med lunch i Gåxsjö bygdegård för alla som jobbat med vägombyggnaden. Ombyggnaden fullbordades med etappen Gåxsjö-Ottsjön 1996 varigenom hela vägsträckan Lövsjön-Hammerdal återigen kunde anses fungera som viktig förbindelselänk för samfärdsel i öst-västlig riktning.

BILD

Olle Pålsson, Erik Olsson, Nils Jönsson, Wilhelm Hansson och Henrik Norén arbetar med Raftsjövägen vid Prästgården.

Exempel från år 1923, på hur byns eget folk var entreprenörer när det gällde vägunderhållet.

Räkning med följebrev, sänd till vägstyrelsen.

Vägstyrelsens ordförande Herr Axel Berg. Strömsund.

Enligt åtagande av vägstyrelseledamoten Andreas Andersson i Gisselås, har jag anskaffat nödigt materiel och ombesörjt reparation av körbanan å landsvägsbron över Gåxsjönoret här, och bilägger nu kvitterad räkning a mina utlägg tillhopa kr 162:07.

Det synnerligen låga priset för 2″ planken av prima torrt virke beror på att de äro av ett parti inropat å realisation vid härvarande sågverk. Själva arbetet skulle möjligen kunnat bli billigare om det icke varit nödvändigt forsera det nattetid till förekommande av avbrott i trafiken.

Är tacksam att i telegramremissa till banken eller postväxel fa bekomma likvid någon av de närmaste dagarna.

Olof Svensson

_______________

Räkning till Hammerdals tingslags vägkassa till Olof Svensson Gåxsjö, Debet

Juli 1923An. För reparation av plankbeklädnaden å bron över Gåxsjönoret. Gåxsjö kyrkby:

Bet. till P.Em. Gren

22,83 kbf 3×4″ sparrar a 0,80 kr 18,26

3.85 kbf 3×5″ a 0.80 kr 3.08

3.89 kbf 3x5_” a 0.80 kr 3.11

6.31 kbf 3×3″ a 0.80 kr 5.04

Transport av materiel, reparationens utförande (nattetid 4 man) samt städning efter arbetet och bortförande av avskrädet mm. sammanlagt beräknat till 8 dagsverken a 6 kr. kr 48.00

Bet. till handl. E. Eriksson

för 171 st 6 ” furuspik à 3,20 kr 5.48

455 st 5 ” furuspik a 2,00 kr 9,10

Bet. till H. Eden

för 60 kbf 2×6″ plank a 1,00 kr 60.00

Anskaffande av materiel, bortsättande av arbetet och tillsyn av dess utförande. kr 10.00

Summa Kronor 162,07

Ur sammanställning av anbud inför byggande av landsväg mellan Raftsjöhöjden och Gåxsjö år 1935