Artikel från Gåxsjöboken

I början av 1800-talet saknades fasta folkskolor i Jämtlands Län, undantaget de så kallade bruksskolorna. Till och med 1840 hade man endast s.k. flyttande små gårds- och byskolor. Undervisningen sköttes av klockare eller barnalärare, vilka oftast saknade riktig skolutbildning. En sådan barnalärare var Björk Anders i Lomåsen. En stor del av undervisningen gavs dock i hemmen av föräldrar, syskon, “gommor och goffar”.

1761 delades Hammerdals skoldistrikt i rotar. Gåxsjö, Sikås och Bye utgjorde en rote. Barnaläraren och klockaren Jöns Johansson undervisade i Gåxsjö och vid hans sjukdom klockare N. Elfman i Berg.

De gamla skolmästarna eller barnalärarna var mycket nitiska och kunde fortsätta arbetet till klockan 8 på kvällen. Lagerstedt höll skola i Gåxsjö en tid och han slutade vanligen vid sextiden på eftermiddagen. Innan skolarbetet avslutades för dagen skulle någon av de större barnen läsa ett stycke av dagens aftonbön ur psalmboken. Senare undervisade Anders Olsson från Ollebacken och Abraham Öhrberg från Gåxsjö. Då skedde undervisningen i olika gårdar i byn. Dessa skolor pågick sällan längre än fyra veckor per termin. Barnen skulle lära sig stava, skriva, läsa, räkna och sjunga men även lära sig biblisk historia och katekesen utantill. Prästen höll årligen s.k. husförhör och utövade därigenom kontroll över läskunskap och kristendomskunskap.

Vid ett riksdagsbeslut 1840–41 antogs den kungliga proposition som ledde till 1842 års folkskolestadga. Den första utexaminerade läraren i Gåxsjö var Anna Fredriksson. Skollokalen var i Norsåker och hon undervisade barn i alla åldrar.

I Hammerdals skoldistrikt beslutades upprätta en fast folkskola. Den togs i bruk 1853 och den låg i Mo. Man diskuterade att ha ännu en folkskola inom distriktet. I slutet av 1880 beslutades att inrätta en fast folkskola i Gåxsjö.

Under vintern 1886 avverkades virke till skolhuset. Grunden lades och man började timra sommaren 1887. Första folkskoleexamen var våren 1888. Från början användes bara halva skolhuset för undervisning. Den norra delen användes som bostad för lärare. Ar 1893 blev Gåxsjö eget skoldistrikt. 1915 byggdes sockenstugan och på 1920-30 talet var småskolans 1:a och 2:a klass inrymda i södra delen av denna. Folkskolans undervisning var i rätta skolhuset. 1935 byggdes skolan om. På övervåningen iordningställdes skolkökslokaler. Första årets skolkökskurslärarinna var Gerda Pettersson. På den tiden var det enbart flickor som deltog. Även träslöjdsundervisningen var inrymd på övre våningen i skolan. Tidigare hade den undervisningen skett i skolans uthuslokaler på andra sidan vägen. Slöjdlärare var samma som undervisade i folkskolan i övrigt. Textilslöjdens undervisning skedde i en av skolsalarna. Lärare var Elisabeth Andersson.

Skolklass troligen 1899. Övre raden från vänster: Anders Jönsson, Kalle Bister, okänd, Britta Eriksson, Sikås, Jonetta Jonsson, Lovisa Larsson, Karl Anton Andersson. Nedre raden frän vänster: Per Otto Jonsson, Sikås, Erik Håkansson, Märta Stjerna, Karolina Eriksson, Hilda Andersson, Margreta Hans-son, Lucia Eriksson, Erik Olofsson, Karl Olof Olofsson samt lärare Frans Wikberg.

Gymnastikhus och lärarbostad byggdes 1935–36. Fortsättningsskolans undervisning var förlagd till gymnastiklokalen 1936, senare undervisning skedde även i sockenstugan.

På 1930-talets mitt var det skolundervisning i samtliga byar i Gåxsjö församling.

En skoldag på 1930-talet började kl. 9 och slutade vid 2–3 tiden på eftermiddagen. Man inledde skoldagen med en andakt och sjöng liera psalmer under lärarens ledning. Sedan var det undervisning i olika ämnen till klockan 12 då det var ”frukostrast”. Man satt i omklädningsrummet och åt medhavda smörgåsar och drack mjölk till. De som bodde närmast skolan gick hem och åt frukost och vi såg med viss avund på dem som fick äta med kamraterna i skolan.

1941 infördes skolfrukost, gröt och mjölk, och 1947 övergick man till annan lagad mat.

Skollov var det vid jul och påsk, men det förekom även ”skurlov” under höst- och vårterminerna.

Skolavslutning eller examen, som det då hette, förrättades i skolsalen. Varje elev plockade en liten bukett blommor och satte på sin egen bänk. Alla barnen köpte karameller och bjöd varandra. Föräldrarna bjöds på karameller om något fanns kvar. Föräldrarna kom till examen, satt och lyssnade till förhören som läraren höll i olika ämnen.

Det fanns en sparbössa i skolan. Insättning av pengar skedde på lördagar. Pengarna togs ut vid terminens slut och sattes då vanligen in på en postsparbanksbok.

Man gick sex år i skolan fram till 1948, då tillkom en sjunde klass. Då de stora årskullarna som fötts på 1940-talet gått ut skolan, minskade barnantalet drastiskt, och man diskuterade nedläggningar av byskolorna.

Gåxsjö skola fick vara kvar, men 1961 lades skolorna ned både i Raftsjöhöjden och Kakuåsen och barnen fick gå skola i Gåxsjö. År 1970 var det Yxskaftkälens tur och även dessa barn skjutsades till Gåxsjö.

Ar 1964 utökades grundskolan till att omfatta nio klasser, och undervisningen på högstadiet, det vill säga sjunde, åttonde och nionde klass, skedde i Hammerdal.

I februari 1976 startades förskola för 6-åringar i Gåxsjö. Gåxsjöbarnen fick åka buss till Hammerdal för bad och simlektioner i simhallen där och i början av 1980-talet fick de också ha slöjdlektionerna i Hammerdal.

I mitten av 1980-talet hade barnantalet minskat så mycket att en nedläggning återigen var aktuell, men på grund av nyinflyttningar fick skolan även denna gång vara kvar. I augusti 1996 startades ett daghem i gamla lärarbostaden, där även förskolan och ”fritids” håller till.

Under 1990-talet har skolavslutningarna hållits i kyrkan. Förutom att det blir extra högtidligt. så blir det lättare för föräldrar med flera barn, eftersom de slipper välja vilket barns avslutning de ska gå på.

Även undervisningen har genomgått stora förändringar under det senaste halvseklet. Man får lära sig hur det ser ut i samhället idag, och man får lära sig att följa med vad som händer i världen. Det är ett långt steg från all lära sig psalmverser utantill till sexualundervisning och att surfa på nätet. 

1999 års mellanstadieelever Bakre raden från vänster: Kristina Persson. David Andersson, Raftsjöhöjden, Ernesto Raftsjö. Raftsjöhöjden. Jonas Andersson, Kakuåsen, Elinore Sandberg, Fredrik Bardosson, Mats Persson, Emma Norlén, Yxskaftkälen. Främre raden: Lisa Sandberg, lärare. Matilda Carlsson, Patrik Johansson, Tomas Raftsjö. Raftsjöhöjden. Johan Pålsson, Kakuåsen, Madeleine Reinholdsson, Thomas Sandberg, lärare.

Lärare vid Gåxsjö skola

Anna Fredriksson
Hjalmar Österholm
Karin Åkerberg
Liljegren
Wallenius
Ingeborg Andersson
Minnie Hammer
Dagmar Bohman
Frans Wikberg
Hans Andersson
Alma Jonsson
Hans Hornej
Maja Friberger
Paula Bogseth- Andersson
Ante Wikberg
Anhild Österud
Ingrid Eriksson
Kerstin Sundström
Elisabet Jonsson
Mats Larsson
Karin Lindroth
Birgitta Bardosson
Lisa och Thomas Sandberg